Bakgrunden till denna studie är att det finns inte finns någon direkt forskning kring unga flickors (7-9 år) socialisering in i den manliga normen inom idrotten. Syftet med studien är att beskriva och förstå fotbollens betydelse för unga flickors socialisering in i en idrott styrd av manliga normer. Utifrån teorierna könssocialisation, Bourdieus symboliskt våld och Habitus samt Connells maskulinitetsteori, genomfördes studien på två stycken flickfotbollslag och deras ledare. Det genomfördes sammanlagt fem observationer och sex stycken gruppintervjuer. Resultatet har bearbetats utifrån Hermeneutiken.

Bakgrunden till denna studie är att det finns inte finns någon direkt forskning kring unga flickors (7-9 år) socialisering in i den manliga normen inom idrotten. Syftet med studien är att beskriva och förstå fotbollens betydelse för unga flickors socialisering in i en idrott styrd av manliga normer. Utifrån teorierna könssocialisation, Bourdieus symboliskt våld och Habitus samt Connells maskulinitetsteori, genomfördes studien på två stycken flickfotbollslag och deras ledare. Det genomfördes sammanlagt fem observationer och sex stycken gruppintervjuer. Resultatet har bearbetats utifrån Hermeneutiken.

Bakgrunden till denna studie är att det finns inte finns någon direkt forskning kring unga flickors (7-9 år) socialisering in i den manliga normen inom idrotten. Syftet med studien är att beskriva och förstå fotbollens betydelse för unga flickors socialisering in i en idrott styrd av manliga normer. Utifrån teorierna könssocialisation, Bourdieus symboliskt våld och Habitus samt Connells maskulinitetsteori, genomfördes studien på två stycken flickfotbollslag och deras ledare. Det genomfördes sammanlagt fem observationer och sex stycken gruppintervjuer. Resultatet har bearbetats utifrån Hermeneutiken.

I denna uppsats undersöker jag hur språkrekommendationerna i Språkrådets frågelåda legitimeras och vad läsaren måste acceptera som sant för att rekommendationerna ska vara rimliga. Det är en kritisk diskursanalys som ser makt som socialt sammansatt. Jag använder metoderna legitimeringsanalys och presuppositionsanalys.Resultatet visar att frågelådan legitimerar jämställdhet, språksystemet, språkbrukarna, och tydlighet som det som har eller borde ha makt över språket.Slutsatsen är att Språkrådet aldrig själva tappar sin egen makt, även när de legitimerar andra som makthavare i en viss fråga..

I dagens samhälle blir människor allt mer intresserade av upplevelser vilket har visat sig både i konsumtionsmönster och vid utbudet av rena upplevelser från företag. Denna trend har ännu inte synts vid konsumtion och utbud av funktionella tjänster. Därför syftar uppsatsen till att undersöka konsumenters intresse av upplevelser vid funktionella tjänster.Uppsatsen tar sin grund i en kvalitativ ansats och för att reda ut frågan gjordes en fokusintervju med 11 respondenter samt enskilda intervjuer för att skapa en djupare förståelse för området.Undersökningen bidrar i slutändan till en tydligare förståelse för konsumenters åsikter och visar på att tjänsten är det centrala vid sådana situationer ? inte upplevelsen i sig. Därför har konsumenterna svårt att acceptera upplevelser vid funktionella tjänster som inte är direkt relaterade till tjänsten i sig.

SammanfattningSyftet med vår undersökning var att förklara det svenska helägda kommunala aktiebolagets funktionella inriktning. Helägda kommunala aktiebolag präglas av sin särart, de verkar under vissa regler och lagar som inte tillämpas på privata aktiebolag och har en politisk ägare, denna särart förväntade vi oss skulle påverka dess styrelses funktionella inriktning. Den största delen av tidigare studier angående styrelsens funktionella inriktning är utförda i den privata sektorn, vilket har inneburit att vi har utvecklat befintliga teorier med hänsyn till det helägda kommunala aktiebolagets särart. För att uppnå målet med vår undersökning valde vi att använda ett positivistiskt synsätt med en deduktiv ansats. För att undersöka styrelsens funktionella inriktning har vi baserat undersökningen på institutionell-, agent-, stewardship- och public choice teori.

Syftet med studien var att belysa om och hur lärare i idrott och hälsa arbetar skadeförebyggande i undervisningen. Vi utgick från en kvalitativ metod och intervjuade åtta utbildade lärare med inriktning mot årskurs 6-9 i ämnet idrott och hälsa. Resultatet kopplas till Haddons (1980) strategier om skadeförebyggande arbete. Genom samtliga intervjuer framkom att lärare medvetet arbetar förebyggande med funktionella idrottsskador och integrerar det i undervisningen. Informanterna menar att det i första hand är aktiviteten som står i fokus och inte huruvida undervisningen sker inomhus eller utomhus men nämner att det finns skillnader i planering och utförande.

Föreliggande studies ansats var att undersöka den funktionella syskonplaceringen i relation till Locus of control (LoC) och Känsla av sammanhang (KASAM). Syskonforskaren Sulloways teori om den funktionella syskonplaceringen kan liknas vid en darwinistisk förklaringsmodell till syskonplaceringens betydelse för utvecklandet av personlig karaktäristika. Individens attribuering till inre eller yttre LoC avser huruvida individen tillskriver händelser i livet som ett resultat av dennes egen påverkan eller som ett resultat avhängigt ödet eller slumpen. KASAM-begreppet avser individens förmåga, att uppleva världen som begriplig, hanterbar och meningsfull. Studiens undersökningsdeltagare är elever från årskurs 1-3 på en gymnasieskola (n=86).

Problemställning: Vi har gjort ett antagande att den offentliga servicesektorn i sina upphandlingar i första hand frågar efter den tekniska kvaliteten (vad tjänsten består av) och inte efter den funktionella kvaliteten (hur tjänsten levereras). Förutom att tjänstekvalitet är subjektivt är tjänsterna svåra att värdesätta. Det är något enklare att värdesätta teknisk kvalitet än funktionell och detta beror på tjänsternas särarter. Upphandlingar i offentlig sektor är reglerad av lagen om offentlig upphandling vilket innebär att leverantörerna inte kan påverka kunderna. Det är kundens ansvar att ställa både tekniska och funktionella kvalitetskrav.Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur tjänstekvalitet värdesätts i en upphandling inom servicesektorn.Metod: Vi har genomfört litteraturstudier inom upphandling och tjänstekvalitet för att få en förståelse hur tjänstekvalitet kan värdesättas i en upphandling.

Detta examensarbete på D-nivå beskriver skapandet av BI-applikationer och analys av treolika BI-system. Projekten har givits av Cederroth International AB som är ett av Sverigesstörsta företag inom dagligvaruhandeln. Uppsatsen ger en inblick i vad BI är och hur BIfungerar i företagsvärlden. Det ges även en stegvis beskrivning i hur en applikation skapasmed hjälp av BI-systemet QlikView och analyser av BI-systemen QlikView, SQL Server 2005och BusinessObjects XI om huruvida dessa uppfyller de funktionella kraven på ett BI-verktyg.Bakgrundsinformation om Cederroth och dess system för affärsdatahantering ges också iuppsatsen.Den BI-applikation som beskrivs i denna uppsats involverar finsk återförsäljningsdata.Stegen från grunddata till färdig applikation beskrivs och förklaras ingående i uppsatsen.Analysen av de tre BI-systemen som därefter gjorts har beskrivits i en del därgrundinformation följs av en analys med hänsyn till de funktionella aspekterna i BI-systemen.Denna analys resulterade i ett likvärdigt resultat för de tre BI-systemen. BI-systemen hadedock olika lösningar på de funktionella delarna..

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka och jämföra den funktionella motoriken och allsidiga rörelsekompetensen hos elever från idrottsklasser respektive dans/musikalklasser.? Hur väl utvecklad är den allsidiga rörelsekompetensen hos elever i idrotts- respektive dans/musikalklasser?? Hur väl utvecklad är den funktionella motoriken hos elever i idrotts- respektive dans/musikalklasser?? Vilka andra faktorer än klassprofilering har betydelse för elevernas funktionella motorik och allsidiga rörelsekompetens?MetodDe två urvalsgrupperna bestående av 29 elever från dans/musikalklasser och 59 elever från idrottsklasser genomförde NyTidstestet, ett motoriktest baserat på motoriska grundformer, kombinationsmotorik och idrottsspecifika grundformer. Eleverna vägdes och mättes vid testtillfällena och fick fylla i en enkät som behandlade fysisk aktivitet och träningsvanor. Ovanstående faktorer relaterades till resultatet i motoriktestet och bearbetades i Excel och SPSS, signifikansnivån sattes till p<0,05.ResultatUngefär hälften av eleverna i de båda urvalsgrupperna hade en tillfredställande allsidig rörelsekompetens. Beroende på klassprofilering uppvisades olika resultat när det gäller den funktionella motoriken ? totalt hade eleverna från idrottsklasserna bättre resultat på 6 av 18 enskilda stationer jämfört med 5 av 18 stationer för eleverna i dans/musikalklasserna.

Syftet med uppsatsen är att utifrån kvalitativa data undersöka hur genus framställs inom dettextila hantverket, samt vad som händer när en hantverkare/konstnär inte följer de normersom finns inom det området. Teorin utgår ifrån genus, hur den textila normen har skapats ochvilka drag det finns idag. Som metod har en ideologikritisk textanalys använts, där datan ianalysen delats upp i fyra teman. Resultatet visar att normen att textil är feminint ännu leverkvar, men att det börjar bli mer accepterat för män att utöva textila hantverk..

Tjänster för "självkvantifiering" är populära och innefattar ofta funktioner för jämförelser av prestationer användare emellan. När en kultur av jämförelse uppstår finns det risk för att användare bedömer sina prestationer utifrån de normer som bildas i en viss krets ("normerna"). Detta i kontrast till att bedöma prestationer utifrån vetenskapligt motiverade rekommendationer ("rekommendationerna"). Vi ville ta reda på hur användares omdömen påverkas av de två olika grunderna för jämförelse. Vi fokuserade på den enkla självkvantifieringstypen stegräkning. Vi lät 20 personer använda en stegräknare under en veckas tid.

Vårt syfte har varit att undersöka om läromedel i svenska förmedlar stereotypa könsroller på ett medvetet eller omedvetet sätt genom bilder. Vi har granskat nio läromedels bilder och deras relation till text samt utforskat den dominerande normen ur ett genusperspektiv. Vi fann att pojkar är den dominerande normen i böckerna och att det förekommer stereotypa framställningar av såväl flickor som pojkar i bilderna..

Specialarbete, 15 hp SV1203 VT 2013 Handledare: Einar Korpus.